Det började, som så mycket annat i mitt liv, med färg. Jag var nog nio eller tio när jag första gången mötte Monets näckrosor. Det var i bilderboken och filmen Linnea i målarens trädgård. Förälskelsen var ögonblicklig. De där målningarna som på nära håll bara är färgkluddar, men som på avstånd blir till något fullkomligt. En damm, ett ljusspel, en värld.
Sedan dess har näckrosmålningarna varit något av det vackraste jag vet. De säger något om hur jag ser på världen – en blick som kanske har mycket med färg och ljus att göra. Jag är visuellt dragen, som man säger. Jag fastnar för skiftningar, speglingar och sådant som inte är helt tydligt förrän man stannar upp och verkligen ser.
Monets näckrosdamm har följt mig genom livet som en sorts visuell inspiration. Jag återvänder till den i perioder – i bildböcker, på skärmar, i penseldrag jag försöker efterlikna på papper. Och nyligen slog det mig: Tänk om den där stämningen kunde förvandlas till en tårta?
Jag såg det så tydligt framför mig. En tårta som är lite ojämn i kanterna, som ett penseldrag i sig. Mjukblått som vattnet under en molnslöjad himmel. Gröna blad av marsipan eller sockerpasta. Inte perfekta, utan svepta på med fingertoppar eller spatel.
Rosa och vita näckrosor modellerade i sockerpasta – men inte stela och glänsande som sockerkonst ibland blir. Nej, något mer levande. Som om Monet själv varit i köket och strött ut lite morgondis över ytan.
Själv bakar jag inte. Jag kommer förmodligen aldrig skapa just de här tårtorna med mina egna händer. Men jag tänker ibland att det kanske finns någon därute som älskar att måla och skulptera i smörkräm. Som längtar efter att göra något som känns mer som ett konstverk än en dessert.
Och kanske kan min vision få landa där – i någon annans kök, i ett kreativt hjärta som slår lite snabbare vid tanken på blommor, ljus och färg i all sin prakt.
Bilderna i det här inlägget har jag skapat med hjälp av generativ AI. Syftet? Att utforska hur en Monet-inspirerad tårta skulle kunna se ut. Men idén är min och den är fri att tolka. Som inspiration, som stämning, som startpunkt för något alldeles eget. Och visst är det helt rimligt att tårtans spegeln är en vattenspegel, precis som i en näckrosdamm?
Och om du – liksom jag – tycker om tanken på tårtor som konstverk kanske du även vill se ett blogginlägg jag gjort om enhörningstårtor. Även om en enhörningstårta inte är Monet bär den samma idé, nämligen att låta färg, form och fantasi ta plats i det sötaste av uttryck.